Uppsagd

Idag skrev jag på pappret om uppsägningen. Var väl inte det roligaste jag har gjort på sistone om man säger så. Jag önskar att det kunde vara som det var när vi jobbade där allihopa... jag, Sahra, Niclas, Piff & Puff, Bröllan, Therese och Maria. Det var tider det. Det går inte att ha tråkigt med den kombinationen av personligheter. Så underbart! Tur att jag förhoppningsvis får träffa dem i grupp snart. Kan leva på ett sådant möte i flera dagar :D

Jag tänker åtminstone försöka ta det lite lugnt och inte stressa mig till någonting just nu för det kommer att finnas tid att leta jobb och fundera längre fram när den dagen kommer. (Jo jag vet att jag antagligen inte kommer att leva som jag just skrev men den här helgen ska jag försöka).

Imorgon har jag tagit en semesterdag eftersom det ändå inte är full rulle på jobbet och då tänker jag passa på att åka och hälsa på Elinore :) Underbart! Egentligen skulle Christian ha kommit till Karlskoga också men han hade något viktigare för sig, eller?

På lördag ska jag till ännu ett ställe där jag också bara kan vara mig själv - och där Anton kan leka med en kompis. Det är så roligt att se honom och Emil verkligen nästan leka med varandra nu. De leker inte alltid samma sak men de gör det tillsammans. Hihi!

Nu måste jag stoppa semmelbullarna i ugnen. Mitt i virrvarret i huvudet så misslyckades jag grovt med första plåten så jag får göra en till. Oops! Men ibland orkar inte hjärnan med riktigt när det blir för mycket :P

Mikrofonen får vänta en dag till. Men oj vad den ska få arbeta framöver :P

Och så känner jag mig lite rörd idag. Ibland känner jag mig väldigt ensam - men inte idag. Det kanske finns folk som faktiskt bryr sig ändå :) som inte tycker att jag är världens tristaste och knäppaste person som jag själv gör emellanåt. Tack för att ni finns!!!

Kraaaaaam!