Så nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Bloggplatsen är ju mitt ursprungshem och jag har ganska mycket roligt där. Det kan hända att jag kommer att byta tillbaka :-) www.pima.bloggplatsen.se hamnar jag på då.
Ska testa lite och se om det känns lika bra där som här :-P
Ja vad säger man. Ni vet ju kanske att jag haft en del ganska jobbiga turer med både arbetsförmedlingen och A-kassan på sistone och har därför varit lite ledsen över att mitt sommarjobbande snart är slut. Men nu behöver jag inte vara det längre.
Imorse var jag på information och intervju på Transcom och nu på eftermiddagen ringde de tillbaka med ett positivt besked :-) jag hamnar på Tele2's kundservice.
Trots att en del rynkar pannan åt både stället och att det är 80% så kommer det att vara alldeles perfekt för mig. Det blir mer tid hemma med Anton på samma lön ut som jag haft nu ändå. Dessutom kommer jag att få en sportslig chans att få tid att köra mer så att jag kan få det där förbaskade körkortet :-)
Att försöka lägga en överpigg liten när man själv är trött, stressad och svältande är fasen inte lätt. Kan ute nån komma och rädda mig. Jag orkar inte agera både slagpåse och klätterställning länge till. Det får bli skiftbyte när Dan kommer hem om han inte har somnat än då.
Idag var jag tvungen att testa att göra egen hamburgertallrik så jag bakade egna bröd, gjorde egna burgare av nötfärs och gjorde potatisklyftor i ugnen :-) det blev helt ok så nu kommer det inte att vara roligt att äta sådant borta mer :-P men jag äter ju kyckling när jag är på McDonalds ändå.
Några bröd och några burgare hamnade i frysen till nästa gång. Smidigt!
Glömde ju att visa att jag gjorde bröd och burgare i Anton-storlek också bara för att det är gulligt :-)
Eftersom jag ändå var i Karlskoga igår så kom vi på att jag ju kunde stanna och dricka lite vin - så det gjorde jag :-) det blev en helmysig kväll med korv med bröd, cider, vin, Buzz och cheez balls :-) supermysigt!
Trots att det inte blev så himla mycket drucket känns det lite idag :-P åldern kanske?
Hur som helst ska jag snart gå mot busstationen och åka hem till de där hemma :-)
Ja ni... Som ni vet händer det alltid saker när jag och Sofia ska hitta på något. Igår var det ju dessutom fredagen den 13:e.
Det startade redan vid bussen. DEN KOM INTE. Det var vi och en kille till som väntade (som också skulle på samma Riskettan - hihihi). Efter en halvtimmes väntan ringde Sofia bussbolaget och efter en stund ringde tjejen upp och berättade att chauffören missat att åka till hållplatsen... Que? Missat i lilla Storfors? Som tur var vände han och skulle för sent kom vi iväg. Vi hann iallafall.
Grej två var polisen. Ett pass skulle fixas men när vi väl kom dit blev det inget eftersom det gamla passet gått ut och då inte är en giltig legitimation. Så... Det blev lite sura miner hos en av oss men det var bara att gå vidare :-)
Efter det blev det fika/lunch med Elinore <3
På själva Riskettan var det mest jobbigt. För mig som inte är den som kommer att köra påverkad känns det ju som att kasta pengarna i sjön. Filmerna och bilderna de visade är ju mer ångestframkallande än hjälpsamma. Men nu är det gjort. Första obligatoriska delen är klar. Det kalas blir att körkort till slut. Och förresten var det lika pinsamt som jag trodde. Vi och nästan bara en massa ungdomar. Usch vad hemskt. Men nu är den klar. Duktigt!
Skrev precis på facebook att Anton har kommit på att det är väldigt rroligt när jag säger fel ord när han pekar på någonting i sin bok och jag ska säga vad det är :-) han skrattar högt och liiite tillgjort varje gång vilket gör att jag skrattar åt honom och så skrattar han igen åt mig. Hur kul som helst.
För att utveckla det hela så har han dessutom kommit på en ännu roligare grej. När jag frågar honom vad en sak i boken är så svarar han fel sak och skrattar åt sig själv. Jag har ont i magen nu efter allt skrattande :-)
Nu har han dock somnat och det är bara för mig att försöka få ordning på allt som jag behöver få ordning på tills bland annat den fantastiska a-kassan (ja det var med en något sarkastisk ton jag skrev den meningen)
Dan klipper gräset, jag städar köper och Anton tittar på Teletubbies. Jag är så trött så jag inte förstår hur jag orkar stå upp och har såklart massor jag måste göra... Blä! Det här är en riktigt skitvecka.
Mer då? Jo både arbetsförmedlingen och a-kassan bråkar med mig. Är det inte meningen att de ska hjälpa? Varför i hela fridens namn fina det inte någon slags gemensam databas eller nåt där uppgifterna kan hämtas istället för att man ska behöva beställa och skicka papper till höger och vänster som ändå visar sig vara otillräckliga? Det är ju helt sjukt. Återstår att se om jag ens kommer att få ut några pengar. Hoppas att de kommer före jul. Om en månad blir jag dessutom arbetslös igen och utan då måste jag börja få in pengar från a-kassan, annars ligger vi risigt till här. Usch vad jag inte njuter av livet just nu.
Min stora önskan just nu är att de på något mirkulöst sätt ändrar sig och väljer att flytta allt till Kristinehamn och att de då måste tillsätta en massa nya, roliga och utmanande tjänster med lite bättre lön. Fasen vad bra det vore :-P trivs ju trots allt på bygget... Annars skulle jag ju inte vara kvar där efter de här åren. Och vi har ju så roligt :-) även om det gnälls en hel del ibland.
Det är väl alltid så att man kommer på i efterhand vad man skulle ha kunnat säga för att låta lite smartare än man är men... Nu är den gjord iallafall.
Fick se det aktuella kontoret, hälsa på några av de som jobbar på kontoret och känna in stämningen. Shit vad det känns i magen att det är ett jobb för mig. Jag har helt klart insett att jag håller på att hamna rätt.
Problemet just nu är att det känns för bra och då blir jag rädd att det är för bra för att vara sant.
Men oavsett vilket besked jag än får under veckan så har den här processen varit nyttig. Jag har fått veta mer om yrket jag vill in i, har träffat trevliga människor, har fått gå på intervjuer och lärt mig en del om mig själv.
Hoppas såklart på att få ett JA så nu ska jag hålla telefonen laddad och klar. Hon ringer ju oavsett hur det går. Det vore ju så roligt.
