Jag har så länge jag kan minnas avskytt att åka buss. Eller ja inte själva åkandet men själva grejen med att trängas med folk jag inte själv valt att trängas med.
Ett tag när jag mådde som sämst åkte jag inte överhuvudtaget. Ville bara inte utsätta mig för det? Fanns alldeles för många 'tänk om'-scenarion.
Tänk om kortet inte funkar eller jag inte har nog med pengar?
Tänk om någon av mobbarna är med i bussen?
Tänk om jag tappar någonting och är tvungen att krypa på golvet för att plocka upp den?
Stackars mig vilka onödiga problem jag har haft i mina dar :-( hur lyckades jag ta mig igenom tonåren egentligen? På gymnasiet var det väl lite lättare eftersom jag oftast åkte samtidigt som någon kompis :-)
Jag väljer fortfarande bort bussar som jag tror ska vara fullpackade om jag kan undvika dem :-P
Men så får jag ju skylla mig själv också som inte har skaffat körkort. Fast då kanske det hade blivit ännu värre eftersom jag aldrig skulle bli tvungen att utmana mig själv
:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar